Så ser nedskräpningen ut i Sverige enligt årets Skräprapport

Håll Sverige Rent har publicerat Skräprapporten 2026 med ny statistik och analyser om nedskräpning i Sverige. Rapporten bygger bland annat på nationella skräpmätningar och en Novusundersökning. Enligt organisationen har skräpet i stadsmiljö minskat över tid, samtidigt som nikotinskräp fortsatt står för den största andelen.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026 klockan 07:45 (CEST).

73 % tycker att nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt uppger bara ungefär en av tio att de själva har skräpat ner, enligt Håll Sverige Rent. De vanligaste skälen som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Skräpet minskar i stadsmiljö – flera plastprodukter backar

För första gången, enligt Håll Sverige Rent, visar nationella mätningar hur skräpet utvecklats över tid i Sverige. I stadsmiljö uppges en minskning mellan 2023 och 2025, och totalt en minskning med 30 % sedan 2023.

Exempel på minskningar i stadsmiljö (2023–2025) som lyfts i rapporten:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

”Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats”, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att antalet fimpar har minskat i mätningarna uppger Håll Sverige Rent att nikotinprodukter fortsatt är det vanligaste skräpet i svenska stadsmiljöer. Den nationella skräpmätningen från 2025 anger att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö.
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö.
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål utgör nikotinskräp cirka 70 % av allt skräp som hittas i stadsmiljö.

”Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på”, säger Josefin Carlring.

En kilometer till jobbet: över 1 000 skräpföremål

Håll Sverige Rent har översatt resultat från den senaste nationella skräpmätningen till ett vardagsexempel: på en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana skulle man, enligt beräkningen, passera över 1 000 skräpföremål.

I exemplet anges bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskar i förbrukning – men blir inte tydligt färre som skräp

Enligt pressmeddelandet har förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedömer Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Organisationen uppger också att nationella skräpmätningar 2023 och 2025 inte visar några signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

”Vi ser en viss minskning, men det går alldeles för långsamt. I den här takten når vi inte målen, och det är tydligt att både systemet i sig och kunskapen och beteendet hos konsumenter brister”, säger Josefin Carlring.

Stränderna: stora skillnader mellan Västerhavet och Östersjön

Mätningar av strandskräp visar enligt Håll Sverige Rent tydliga skillnader mellan olika havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025. Det är enligt pressmeddelandet en ökning med 55 % jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Håll Sverige Rent uppger att 99 % av skräpet längs västkusten är plast och att en stor del är kopplad till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: median 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket enligt pressmeddelandet ligger under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Fjällen: snus vanligast längs vandringsleder

I fjällmiljöer ser skräpet annorlunda ut än i städer, enligt Håll Sverige Rent. I mätningar längs vandringsleder var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025. Organisationen lyfter också att nedskräpning där bland annat handlar om förpackningar från godis, snacks och mat.