VellingeNytt

LU-avhandling: Omsorg om skogen leder inte alltid till mer biologisk mångfald

Bilden visar en blå skylt med texten "NATURRESERVAT" i stora vita bokstäver. Skylten är monterad på en stolpe och verkar vara något sliten och smutsig. Bakgrunden består av grön skog med tall- eller granliknande träd och i förgrunden syns frodiga, ljusgröna lövverk som delvis skymmer skyltens nedre del. Ljuset indikerar dagtid.
Illustrationsbild: Roland Magnusson - Mostphotos

Intervjuer med skogsägare visar att känslor för skogen inte alltid styr brukandet – och att frivilligt skydd kan missa värden.

Annons

Vad forskningen säger om skogsbruk och naturhänsyn

Att skogsägare känner starkt för sin skog innebär inte automatiskt att de också gör mer för att främja biologisk mångfald. Det framgår av en ny avhandling från Lunds universitet, som även pekar på att dagens system för frivilligt skydd riskerar att missa de mest värdefulla naturområdena.

Pressmeddelandet publicerades den 2 juli 2026.

Intervjuer med 23 skogsägare i södra Sverige

Avhandlingen bygger på intervjuer med 23 skogsägare i södra Sverige. Enligt Lunds universitet uttrycker många skogsägare en stark känslomässig relation till skogen och stor omsorg om naturen, men studien hittar ingen tydlig koppling mellan den relationen och hur skogen brukas i praktiken när det gäller biologisk mångfald.

Som forskaren bakom avhandlingen uttrycker det:

– I debatten tas det ofta för givet att om skogsägare bryr sig om sin skog leder det till att den biologiska mångfalden främjas. Men vår studie visar att det inte stämmer, säger Hanna Ekström Pigot.

Ekonomi och praktiska villkor påverkar besluten

Enligt resultaten väger sociala, ekonomiska och praktiska faktorer tungt när skogsägare fattar beslut. Flera vill kombinera inkomster från skogen med miljöhänsyn, men upplever att det kan vara svårt att förena dessa mål.

Avhandlingen lyfter att ekonomiska incitament kan spela roll för viljan att avsätta skog för skydd.

– Flera vill kunna leva på sin skog och samtidigt bruka den på ett sätt som är bra för miljön. Men många upplever att det inte är möjligt att både få ekonomisk avkastning och göra det som är bäst för biologisk mångfald. Högre ekonomiska incitament skulle kunna öka viljan att avsätta skog, säger Hanna Ekström Pigot.

Rätt skydd på rätt plats – inte bara fler hektar

Avhandlingen pekar också på att hur skyddet utformas kan vara avgörande. När olika policyalternativ jämförs framgår att det inte nödvändigtvis är mest effektivt att enbart skydda stora arealer, utan att prioritera områden med hög ekologisk kvalitet och att de hänger ihop i landskapet.

– Om vi bara fokuserar på att skydda en viss mängd hektar riskerar vi att få ett sämre resultat till ett högre pris. Det är viktigt att skydda områden med hög ekologisk kvalitet och att de hänger ihop i landskapet, säger Hanna Ekström Pigot.

Om avhandlingen

Avhandlingen heter Diverse People, Diverse Forests? The role of social-ecological interactions in biodiversity governance och är publicerad 2026. Enligt Lunds universitets publikationstext handlar arbetet bland annat om hur socio-ekologiska interaktioner påverkar genomförandet och utfallet av biodiversitetspolicy i brukade skogar, med delstudier i Sverige och Finland.

Annons

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Samhälle