Analys pekar på risk för miljardkostnader

Sverige riskerar både klimatmässiga och ekonomiska konsekvenser om landets utsläpp inte minskar i takt med EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

I fokus står den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. IVL bedömer att Sverige nu riskerar att missa sina åtaganden i denna del.

Regeringens bedömning: underskott på 11 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger samtidigt möjlighet att täcka upp en del av underskottet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Det gäller maximalt 5,2 miljoner ton genom den så kallade ETS-flex.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Förlorad intäkt på 5–8 miljarder kronor

Att använda ETS-flex innebär enligt IVL en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätter annars hade kunnat säljas. Kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Kvarvarande gap: 5,8 miljoner ton – tre vägar framåt

Efter maximal ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på cirka 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder. IVL pekar på att många medlemsstater väntas ha underskott, vilket gör möjligheten och priset osäkra.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver de utsläppsrätter som används via EU ETS).
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om det upprepas blir effekten ränta-på-ränta, vilket enligt IVL kan bli dyrare än att genomföra åtgärder i tid.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att täcka utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL hänvisar till tidigare rättsfall i EU-domstolen och bedömer att sanktioner kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.